top of page

FIP hos katt

_MG_2196 (1).JPG
luciferhandfat.jpeg
IMG_9840.jpeg
IMG_0036.jpeg

FIP, felin infektiös peritonit, är orsakad av viruset Felint coronavirus (FCoV). FCoV är en vanlig grupp virus som oftast infekterar de övre luftvägarna (nos och hals) eller mag- och tarmkanal i olika djur. FCoV är extremt vidspritt bland katter och finns framför allt där det vistas många katter i grupp. Det är uppskattat att ca 25-40% av våra sällskapskatter har varit infekterade med FCoV och att ration stiger upp mot 80-100% för katter som bor i multi-katt hushåll eller kolonier.

Coronavirus är väldigt vanligt förekommande och hittas i avföringen hos många katter. Hos de flesta katter orsakar coronavirus inga symtom eller mild diarré som brukar avläka utan behandling. Dock inträffar det ibland att viruset muterar inuti katten och ifall kattens immunförsvar reagerar på ett särskilt sätt så kan katten utveckla FIP. Det är viktigt att veta att bara för att en katt har coronavirus så behöver den inte utveckla FIP och det går inte heller att avgöra ifall katten kommer kunna få FIP av det coronavirus som den är infekterad med eller ej.

En katt som utvecklar FIP får en rad olika symtom beroende på hur viruset interagerar med kroppens immunförsvar.

OBS! Covid-19 är ett coronavirus men det är inte samma coronavirus som infekterar katter och som orsakar FIP.

 

Symtom

Symtomen som FIP orsakar är olika beroende på vilka delar av kroppen som blir påverkade och hur kroppens immunförsvar reagerar. Tidiga tecken på FIP brukar vara vaga såsom feber, trötthet och nedsatt aptit. Efter några dagar eller veckor (ibland till och med månader) brukar fler symtom utvecklas. Det svåra med att diagnosticera FIP är att flera av symtomen som sjukdomen ger även ses vid andra sjukdomstillstånd.

Klassisk FIP brukar delas in i våt eller torr FIP.

Våt FIP

I den våta varianten av FIP brukar det samlas vätska i bukhålan och/eller i brösthålan vilket resulterar i att katten får svårt att andas. Vätskan samlas på grund av att infektionen med FIP orsakar skada och inflammation på blodådrorna vilket leder till att vätska läcker från blodet in i buken eller bröstet. Vätskan som ansamlas är vanligtvis trögflytande och gul och innehåller mycket proteiner.

Torr FIP

FIP kan påverka vilket organ i kroppen som helst och andra former än de som nämns ovan med våt FIP brukar kallas för torr FIP. Denna form involverar formulationen av granulom (massor av virus och inflammatoriska celler) och symtomen varierar beroende på vilket organ som är påverkat. Inflammationen påverkar ögonen i ca 30% av fallen och hjärnan i ca 30% av fallen men kan påverka nästan vilken vävnad som helst i kroppen inkluderat levern, njurarna, lungorna och huden. Därför ses en ganska stor variation av symtom med denna variant men många gånger ses neurologiska symtom tex att katten blir vinglig och ostadig, påverkan på ögonen eller andra symtom som indikerar problem med lever, njurar och andra interna organ.

 

Vem får FIP?

Katter i olika åldrar kan få FIP men det är vanligast hos unga katter och ca 80% är diagnosticerade innan 2 års ålder och många får det så tidigt om 4-12 månaders ålder. FIP är vanligare hos katter som hålls i större sällskap eller kolonier där coronaviruset lättare sprids. Miljön med större kattgrupper orsakar också mer stress hos individerna vilket kan vara en faktor till att viruset muterar då stress påverkar immunförsvaret negativt. Det finns också viss forskning som har sett en viss genetisk komponent i känsligheten hos individer att få sjukdomen men detta är komplex och inte helt utrett. Många katter som får FIP lever dock i singel hushåll men kan ha kommit från multi-katt miljöer såsom från uppfödare eller katthem.

 

Hur diagnosticeras FIP?

FIP är svår att diagnosticera då det inte finns några specifika kliniska symtom som indikerar enbart FIP eller något enkelt blodprov som kan konfirmera sjukdomen. Det tar tid att utreda och man brukar behöva ta flera olika prover, ibland vid flera olika tillfällen.

FIP är något som vi misstänker vid tex:

  • Kliniska symtom som är likartade med FIP tex feber, dålig aptit, trötthet, vinglighet, ögonproblem och svullen buk/svårt att andas (konfirmeras med röntgen eller ultraljud om det är pga vätskeansamling)

  • Katter från ”riskgrupp” dvs yngre katter som bor i större hushåll

Typiska förändringar på blodprov tex:

  • Lymfopeni (lågt antal lymfocyter, en typ av vita blodceller

  • Neutrofilia (Ökat antal neutrofiler, en typ av vita blodceller

  • Anemi (låga röda blodkroppar)

  • Ökade proteiner i blodet

  • Ökade globuliner (vanligaste proteinet i kroppen)

  • Lågt albumin

  • Ökade leverenzymer (ALT, ALP)

  • Man brukar också kolla kvoten mellan albumin och globulin där under 0,4 talar för FIP

Ingen av dessa symtom är egentligen specifika för FIP men om man ser flera av dessa symtom kan man misstänka FIP. Flera av dessa symtom kan ses vid tidiga tecken på FIP men de brukar bli mer tydliga ju längre tid sjukdomen har pågått, därför kan man behöva ta om samma prover längre fram och då se mer avvikande resultat.

Om det finns vätska i buken eller bröstet kan man ta ut vätskan och analysera den. Därför är både röntgen och ultraljud ett viktigt redskap vid undersökning av FIP.

Man kan också skicka blodprov för analys som kan påvisa coronavirus. Även om det i sig inte är diagnostiskt för att påvisa FIP men utan coronavirus är inte FIP särskilt troligt. Som med alla undersökningarna är även detta prov något som man får ta i beaktande ihop med övriga prover och symtom för att få en helhetsbild.

 

Behandling

Tidigare var FIP en dödsdom och man avlivade i princip alla dessa katter. Idag finns behandling med mycket goda framgångar. Då behandlingen är relativt ny vet vi inte hur långtidspåverkan ser ut utan det är något som får utvärderas längre fram. Vad vi vet idag är att många av de katter som får behandlingen blir symtomfria och anses friska efter behandlingens observationsperiod. I olika studier har man sett att omkring 80-90% (någon studie hade till och med 96% positiva behandlingar) av de som svarar positivt på behandlingen blir friska – dock vet vi som sagt inte hur länge de håller sig friska eller när/om dessa katter får bakslag längre fram.

Hos oss fås behandling i form av tabletter som ges dagligen i 84 dagar. Längden på behandlingen är viktig och man bör inte avbryta behandlingen för tidigt, det finns då större risk för återfall. Dosen kan under behandlingens gång behöva ändras då de flesta katter under behandling mår mycket bättre och i samband med detta börjar äta bättre och då går upp i vikt.

Det är därför MYCKET viktigt att kontinuerligt väga katten under behandlingen. Väg minst 1 gång/vecka!

Generella riktlinjer för dosering vid dos 10-12 mg/kg per dag

Vikt i kg - antal tabletter

3,0 kg - 0,75 tablett

3,5 kg - 0,75 tablett

4,0 kg - 1,0 tablett

4,5 kg - 1,0 tablett

5,0 kg - 1,0 tablett

5,5 kg - 1,25 tabletter

6,0 kg - 1,5 tabletter

6,5 kg - 1,5 tabletter

7,0 kg - 1,75 tabletter

 

Vanliga tecken på förbättring under behandling:

  • Första 2-5 dagarna ses förbättring av allmäntillstånd, bättre aptit, feber försvinner och reducering av vätska i både buk och bröst (vätskan försvinner oftast helt inom 2 veckor)

  • Om vätska fortfarande finns efter 2 veckor – diskutera detta med din veterinär

  • Albumin ökar och globulin minskar (dvs dom blir normala) under 1-3 veckor (globulin kan i början öka pga stor volym vätska som blir absorberad)

  • Lymfopenia och anemi kan ta längre tid att normaliseras, upp till 10 veckor

  • Lymfkörtlarna brukar minska över några veckor

  • Mild periferal eosinofilia ses normalt och är ett bra tecken på tillfrisknande!

 

Monitorering efter behandling:

Ha koll hemma så att katten inte återfår symtom några symtom under framför allt de första 12 veckorna efter avslutad behandling.

Bäst – ta uppföljande blodprover (kemi + blodkroppar) 2 veckor och 1 månad efter avslutad behandling

Återfall kan ses med kliniska symtom utan avvikande blodprovsresultat.

Kastrering bör inte göras förrän tidigast 1 mån efter avslutad behandling (om katten svarat bra på behandlingen). Om katten är väldigt stressad av att vara fertil, tex jobbiga och täta löp kan man kastrera tidigare, när katten mår bra och har minst 2 veckor kvar av sin behandling (så att medicinen fortf ges när katten genomgår en potentiell stressig period som OP leder till)

Vaccination bör också vänta till ca 1 mån efter avslutad behandling.

 

Har du en katt där du misstänker FIP – hör av dig till oss!

bottom of page